Normal igen.
För första gången sedan jag fick covid känner jag mig normal igen. Zoomiekänslan är bortblåst och jag kände lukt av rök igår. Fantastiskt.
I förmiddags satte jag mig på mina glasögon! Glasen höll, men bågen fick en lustig vinkel. Det var tvunget att åtgärdas så jag beslutade mig för att åka in till stan. Jag tog Chapan, ett lokalt transportmedel där minibussar kör i rasande fart alltmedan den som tar betalt hänger ut genom fönstret och skriker ut namnet på slutstationen. Igår var vi 23 personer i en buss med 12 sittplatser. Men det gick.
Framme vid Tefal bensinstation klev jag av och började sedan i ultrarapid (på grund av värmen) att promenera längs med Avenida 25 de Setembro. Som vanligt är trottoarerna fulla av små lokala stånd och folk runtomkring som mest umgås med varandra.
Jag hittade glasögonbutiken och fick utmärkt hjälp av en tekniko. Så nu sitter glasögonen bättre och glider inte ner på näsan längre.
Efter att ha gjort ytterligare några ärenden tog jag Chapan hem igen, duschade och satte mig för att se på TV. Som vanligt är jag mest intresserad av nyheter. Israel, Palestina, Ukraina krig, krig och mera krig. Slog över till National Geografic, men där var det jakt, döda, stjäla från varandra, naturen är hård på savannerna. Försökte med en filmkanal. Kom mitt in i ett avsnitt där en man plockar fram sina vapen som han sedan noggrant rengör. Stängde av TVn.
Så nu sitter jag här i min 180 breda säng och skriver medan airkonden lugnt susar över mitt huvud.
Livet känns bra just nu. Skall nog gå ut i köket och hämta ett äpple.
