Minnen
Vissa minnen är man ju faktiskt helt ensam om, minnen som gör en människa till den hon blir. Det kom över mig i kväll när Tutt, min kusin från Sverige som är på besök här i Nampula nämnde att hon kom ihåg mitt rum på vinden. Jag bodde där som barn under endast ett par år. Plötsligt upplever jag en stark känsla av glädje - någon mer än mig kommer ihåg mitt rum på vinden. Att dela en liten del av detta minnet med någon, för ingen annan vet egentligen om mitt liv på vinden, känns bra. Skall nog berätta för mina barn en dag, det är så mycket som dom inte vet. Hur vattnet hade frusit till is i glaset bredvid sängen, att jag sov med mössa på huvudet och tyckte det var normalt. Det är kanske därför jag nu bor i Afrika sedan 1996. Vad är det egentligen som styr våra val?
Kommentarer
Postat av: fia
Ja det finns mycket som kan få en att tro att det är normalt om man inte vet nå annat.
Låter ändå som ett mysigt minne du har med din kusin .
Önskar dig en trevlig söndag.
kram .
Postat av: bjorne
Hej det var länge sedan vi hördes av,verkar som allt är bra med dig och förstår om du är i Afrika om du bodde så kallt att vattnet frös i glaset,stackars dig får jag nog säga,här börjar det bli vår men fortfarande ca en m snö och allt går så sakta,lite takdropp men inte mycket mer,ha så bra o kram.
Trackback
