Facklan går stafett.
Det är nu 35 år sedan Mozambique blev fritt från Portugal och det finns fortfarande ett behov av att förena landet och folket. Därför har man nu en fackelstafett som går per fot genom alla distrikten i alla provinserna i hela landet. Facklan väger 8 kg och är gjord av mässing och jag tror att det är en sorts petroleumfackla för lågan ser ut som en maschall. Folk vandrar med facklan längs vägar och alla som vill får tillfälle att vidröra den eller hålla den för en liten stund. Symboliskt vackert att alla Mozambikaner skall ha kunnat vidröra samma sak, samma fackla som symboliserar sammanhållning och nationell identitet. Känner mig rörd av denna vackra symboliska händelse i ett land som kämpar mot fattigdom, hög barnadödlighet, malaria och AIDS. Folk kämpar för sina liv med studier och överlevnad, de hyser ett stort hopp om en bättre framtid för sig själva och sina barn. Jag tror att man kanske kan likna detta lite vid Sverige på 50-talet med Hermods kurser och drömmen om ett bättre liv.
Jag tycker du är jättemodig som bor och arbetar i Mocambique, jag vågar ju inte ens hälsa på vår gemensamma väninna, ärligt talat. Saken blir inte bättre av att det i förra veckan dog en malmöbo som insjuknat i malaria i Mocambique. Och jag skulle aldrig klara av att kunna prioritera vettigt vad jag skulle göra när allt är i en annorlunda skala än i Sverige. Jag kan inte relatera rationellt, det finns ju ingen fast mark att utgå från utan man får väl använda sunt förnuft och sådant saknar nog jag. Tillvaron i Sverige är tillräckligt absurd...
Läste din kommentar på min blogg och hoppas så klart få träffa dig vid tillfälle, har en känsla av att du kan lära mig en hel del!
Kram
anna-mi
Vilken symbol denna fackla blir för en bättre framtid..
Vad härligt för dig när du kommer hem till Sverige och får njuta av den svenska matens rikedom :)
Må så gott !
Kram
Häftigt. Vi lever verkligen i olika världar och det är lätt att bli hemmablind. Du hjälper oss andra att lyfta vår blick och se kontrasterna. Vi har kommit en bra bit på väg här i landet vad gäller välfärd. Hur upplever du att det allmänna sinnestillståndet är i Mozambique jmf med Sverige? En högst intressant fråga tycker jag. Visst gäller Maslow, vi måste få mat och sömn o s v. Trygghet. Men även i de otryggaste av länder känns det som om den största glädjen också bor - iallafall så tycker jag det lyser igenom ibland när man ser reportage från underutvecklade länder (om man får kalla dem det). Här har vi det förspänt materiellt - men hur är det med glädjen och lyckan...
