Maconde
Jag är på väg hem från jobbet när jag får syn på henne, en lång äldre Macondekvinna. Det är ytterst sällan som man ser dessa kvinnorna från landet inne i stan. Hon har regelbundna tatueringar i hela ansiktet och ser faktiskt riktigt vacker ut med sin ålder och raka hållning. Hon har sällskap av fem yngre tonåringar, tre gossar och två flickor som alla allvarligt följer henne där de med snabba steg går längs gatan. Ungdomarna har varsin ryggsäck och på huvudet diverse bagage inlindat i stora tygstycken, så kallade capulanor. Jag får intrycket av att hon är någon sorts auktoritet, kanske traditionell lärare. För en tiondels sekund möts vår blickar, och jag känner mig nästan generad inför hennes blick. Hon, klädd i färgglad men enkel capulana och en enkel blus, jag i min vanliga knäkorta kjol och vita bomullstopp med broderier. För några sekunder möts två helt skilda världar på en gata i Nampula.
Kvinnan från Maconde har nog svårt att tänka sig in i din Värld. Det här med tatuering i ansiktet är det speciellt för platsen?
Woodo känns lite skrämmande. Att inte få betalt för sitt arbete är också skrämmande. Att behandla människor på ett sådant sätt.
Här i Sverige vräker snön ner, Jag har ramlat idag det var is under snön och jag föll pladask. Slog knäet rätt så illa. Får se i morgon hur det är, jag kan i alla fall gå. Jag hade köpt en ljusstake på Röda Korsets secondhand affär. Den var från 70-talet och jag var så glad att ha funnit den och nu ligger den i soppåsen i flera bitar.
Kul att läsa dina bloggar och tack för dina kommentarer hos mig.
Det är snart midnatt, men jag är en nattuggla. Hoppas jag kan sova, knäet värker. Hoppas du kan sova för myggen, de är ett otyg.
Gonatt - eller gomorron på dig.
Kram Viola
Kvinnan från Maconde har nog svårt att tänka sig in i din Värld. Det här med tatuering i ansiktet är det speciellt för platsen?
Woodo känns lite skrämmande. Att inte få betalt för sitt arbete är också skrämmande. Att behandla människor på ett sådant sätt.
Här i Sverige vräker snön ner, Jag har ramlat idag det var is under snön och jag föll pladask. Slog knäet rätt så illa. Får se i morgon hur det är, jag kan i alla fall gå. Jag hade köpt en ljusstake på Röda Korsets secondhand affär. Den var från 70-talet och jag var så glad att ha funnit den och nu ligger den i soppåsen i flera bitar.
Kul att läsa dina bloggar och tack för dina kommentarer hos mig.
Det är snart midnatt, men jag är en nattuggla. Hoppas jag kan sova, knäet värker. Hoppas du kan sova för myggen, de är ett otyg.
Gonatt - eller gomorron på dig.
Kram Viola
Ser att jag är frikostig med kommentarer, vet inte vad som hände.
När två kulturer möts i förbifarten. Fint skrivet.
