Tant Greta som kom tillbaka.

Como Vai a minha querida? Viana låter glad när han frågar mig hur jag har det. Han ringer eller messar diverse meddelanden, ibland längre än min gamla Nokia telefon kan klara av. Vi träffades för cirka ett år sedan när han besökte min organisation. Som det är med vissa människor så hittar man genast en gemensam tråd och vi fastnade i ett livligt samtal om politik och politikens villkor i Mozambique och i Sverige. Jag berättade att jag suttit i kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige innan jag lämnade Sverige och flyttade till Afrika. Hans svarta ögon glittrade och skrattet var hjärtligt när han utnämnde mig till nästa presidents rådgivare. Han har nämligen startat ett nytt politiskt parti här i Mozambique, ett parti som enligt hans mening skall vara DEMOKRATISKT, Uniao Demokrata de Mocambique, UDM. Så erkände han att "Vi afrikaner vet ju egentligen inte vad demokrati är, vi måste lära oss." Jag fick då erkänna att jag vet inte hur man gör när man undervisar politiker i demokrati, det är en process som inte alltid är så lätt. Sedan dess har vi utvecklat många tankar omkring detta. Nåväl, min son Ludvig, har designat deras flagga som nu syns av och till i Mozambikansk TV eller i deras utskick. Så lite stolt är jag faktiskt. Den 25 Maj skall partiet officiellt lanseras med dunder och brak. Har blivit inbjuden, men som utlänning som arbetar för en hjälp organisation är det en absolut omöjlighet. Vi måste vara absolut neutrala. Fast nog hade det varit kul. Dagen innan flyger jag med USAID,s lilla tvåmotoriga Avionetta till Morrumpula i mellersta delarna av Mozambique. Vi skall ha ett tredagars möte om utbildningsmaterial för folk på landet. Så jag får nöja mig med att se på TV hur Viana lanserar sig som partiledare och UDM som det senaste i raden av nya oppositionspartier. I hemlighet så håller jag alla tummarna för honom och demokratin.