Paranoia och agressivitet.
Två maschmallows I munnen och nu flyter tankarna fint. Har faktiskt en del att tänka på; bland annat hur tänker en aggressiv, paranoid, manipulativ och uppenbarligen rädd överordnad? Har ett exempel av den sorten ganska nära, och jag kan lova att det inte är helt enkelt att navigera mellan aggressionsutbrott, öppna och slutna anklagelser samt rena fantasifoster. Men det är klart att man tror att andra beter sig och tänker som en själv, bara för man vet inget annat sätt att vara. Låter det logiskt? Om mitt exempel Mr. D tror att man går bakom hans rygg, så måste det ju bero på att det är han som är experten på att gå bakom ryggen. NU har jag faktiskt ett helt färskt exempel. Orkar du läsa? Om inte hoppa över till de två sista raderna i detta inlägg.
Jo så här var det. Vi har haft en grupp av fem personer från organisationens huvudsäte här i tre dagar. Deras uppgift var att tillsammans kartlägga våra administrativa, finansiella och organisatoriska struktur. Det är känt att vårat kontor har megaproblem på alla dessa områden, så jag är inte förvånad över besöket. I hemlighet har jag jublat inom mig själv för nu kanske något kommer att hända.
Nåväl, igår hade de bett att få tala med mig och tre andra personer klockan 13.00. Men kl. 13.10 kommer den paranoide och säger till mig att de sagt att de vill träffa mig klockan 14.30 i stället. Alltså går jag hem och äter lunch och är tillbaka kl 14.00. När jag kommer tillbaka ser jag att de då är upptagna med finans folket. När de slutar klockan 15.00 frågar jag om det är min tur nu. DÅ TITTAR DE FÖRVÅNAT PÅ MIG och en av dem säger: Jag letade efter dig, vi är klara nu. Jag lika förvånat säger då, att de meddelat D att jag inte skulle komma förrän klockan 14.30. Stora tystanden, ögon som utbyter blickar och plötsligt förstår vi alla att R har manipulerat så jag inte skulle träffa dem. BINGO.
Han är helt enkelt rädd för vad jag skulle säga....men det behövs inte, de har redan förstått. Att vi har en total avsaknad av system i vardagen är lika tydligt som att efter natt kommer morgon.
Vi är nu inne på 6e dagen utan vatten för någon ville inte betala vattenräkningarna under tre månader. När de betalades så skippade man sista saken nämligen anslutningsavgiften, så här stinker det fortfarande kiss speciellt under eftermiddagarna. Men hå hå ja ja....Fast i morgon är det nationell helgdag - igen- och jag skall stanna hemma och ta det lugnt. Kanske besöker jag Elisabeth och hennes lille nyfödde.
Livet är allt bra gött i alla fall.
Herregud, att göra så på en svensk arbetsplats är ju helt uteslutet ju. Sen att jobba med en sån människa och inte kunna ta honom för hans ord, jisses. Jag hade nog inte haft tålamodet till det. En sån människa är det faktiskt helt ok att "syla" för att få bort...faktiskt!
