Ett år igen som passerade så snabbt.

Har kommit igång med mitt skrivande, tack vare kurskamrater och en suveränt bra handledare. Björn Larsson heter han, strukturerad och inte rädd att säga vad han tycker. Precis vad jag behöver i detta nya hantverk som nu skall tränas in.

Min kommande roman har jag preliminärt döpt till ”Överlevaren”, eftersom det handlar om en man som föddes på 60-talet i det då av portugiserna kolonialiserade Mozambique. Två krig, familj som försvinner och hur han överlever och till slut får ett bra liv.

Vet inte hur mycket jag skall skriva om mitt skrivande här i bloggen. Det är ju min egen process och inget som jag kan lära ut till andra. Vi får se hur det går. Lovar inget. MEN JAG HAR RIKTIGT KUL NÄR JAG FANTISERAR OCH SKRIVER. 


Kommentarer
Postat av: Viola

Ja, jag såg rätt. Du har kommit tillbaks till blogvärlden. Skriva manus till en bok tar tid,
men några minuter då och då kan du väl hålla oss
underrättade om hur det går med skrivandet.
Storyn verkar spännande.
Du tycker det är roligt att skriva och det är ju
ett måste för att det ska bli något resultat.
Här oss mig går livet sin gill gång. Jag har blivit gammelfarmor för 5:te gången. Jag fyllde
85 i januari och har så klart en önskan att få
se de små liven växa upp.
Med hjälp av piller, plåster
och 8000 steg om dagen år livet riktigt bra.
Ha det bra.
Kram



Svar: Hej Viola, Hoppas du har det bra med livet och alla barnbarn. 8000 steg - jag är imponerad! Nu försöker jag fortsätta med bloggen. Vi får se hur det går. Har i alla fall skrivit mer än 200 sidor i min roman som jag kallar för ÖVERLEVAREN. Men den titeln kommer att ändras med tiden. Ha det gott och hoppas höra av dig igen. Hälsar dig Greta-Stina
Tant Greta i Afrika som kom hem igen.

2017-02-27 @ 18:06:18

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0