Vilken skön helg!
Vilken skön helg! Har inte gått utomhus på två dagar, bara njutit och vilat från bilar, försäljare och värme. Av och till har jag gått fram till balkongdörrarna, tittat ut på det oroliga havet , lyssnat på vindens visslande genom otäta dörrspringor och betraktat de vita gässen på vågorna. Nu klockan nio på kvällen är det plötsligt lugnt igen, och jag kan åter höra bilarna nere på gatan. Jättekoppen med starkt roibostea och mjölk smakar ovanligt gott i kväll. Det har varit en fin helg och jag har haft utmärkt sällskap hela dagen idag av min lilla portabla radio och BBC world. Tänk att man kan ha det så bra!
Mannen i gula jackan.
Den enarmade mannen har inte suttit på sin pall utanför restaurang Mundos på länge. Lite fundersam blir man ju när en av gatu-figurerna plötsligt försvinner, ja till och med lite orolig. Men idag när jag passerar var han på plats, och jag kände en lätt glädje över att se att han verkade OK. Jag stannar, vi skakar hand, och växlar några ord. Han har varit sjuk i lunginflammation, men är nu bättre. Hostan är nästan borta och nu orkar han gå ut igen, ta promenaden till sin egen inmutade plats där han sitter på sin gula pall och tittar på alla som går förbi, växlar ett och annat ord med de unga försäljarna av illegala DVD filmer eller grabbarna som putsar (=rispar) bilar med smutsiga trasor. Känns gott att allting är som vanligt igen.
Tillbaka
Puuuuuh, har nu äntligen installerat internet med antenn och hela apparaten med wireless här hemma. Det har dröjt, eftersom jag inte vetat om jag vill bo kvar eller inte. Har dock beslutat mig för att kompromissa och fortsätta bo kvar här hos den gamla damen. Hyrorna har klättrat i höjden och 5000 USD per månad i hyra är numera vanligt här i Maputo. Alltså är jag inneboende, men med tillgång till hela lägenheten. utsikten är fantastisk och säkerheten är så bra den nu kan bli i denna Afrikanska storstad. Alltså, grattis till mig och mitt beslut. Kram alla
