Oj oj oj, det här har inte varit lätt.

Jag tystnade i min blogg när jag lämnade arbetet i en NGO i norra Mozambique och flyttade ner till huvudstaden. Livet blev så annorlunda, där tankarna och verkligheten gjorde en rejäl “U-turn”i en helt annan verklighet. Jag lämnade en organisation som arbetar direkt ute på fältet, till att bli rådgivare i en helt annan kontext, arbeta för en givare (som betalar organisationerna). Det har varit tufft och jag är lite skakad av alla politiska vändingar, motstånd, hänsyn och manipulationer. Många tankar som jag inte kan skriva ner, därav min tystnad. Jag vill vara ärlig, utan att skada, men hur gör jag det? Att vara idealist och passionerad för att hjälpa de alla fattigaste - stämmer inte alltid med vad som krävs för att utvecklingen skall gå vidare. Men det finns ljuspunkter. Kontakterna med gatuförsäljarna, av vilka några har blivit mina “vänner“. Vi pratar, skrattar och delar informationer, som jag inte kan få någon annan stans. Informationer som trots allt får mig att se lite ljusare på tillvaron, i denna nyfödda superstressiga huvudstad med trafikstockningar, doft av bensin och dieselavgaser, dunster av avlopp som blockerats, kissdoft från träden på de mörkare platserna, maskinbuller från alla nybyggnationer av höghus som växer upp i hundratal. Ja ja ja, vi får se om jag återkommer med lite mer bloggande. Kanske.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0